Jag ska inshaallah berätta om hur det gick till när jag konverterade. Jag är uppvuxen med min mamma och mina äldre syskon i en familj där religion egentligen inte existerar överhuvudtaget.

Min mammas uppfattning om att religiösa människor som avstår från saker endast för Guds skull är mer eller mindre hjärntvättade smittade av sig på mig, och även jag hade den uppfattningen. I själva verket trodde jag inte på att det fanns någon Gud över huvudtaget. Men min uppfattning ändrades successivt då jag var 16 år.

Allting började på ett väldigt haram sätt egentligen då jag träffade en kille på en fest. Han och jag började efter festen att prata lite via Internet men det dröjde några månader innan vi träffades igen, även denna gång på en fest. Efter den festen fattade vi tycke för varandra och vi började att träffas. Efter ett tag fick jag reda på att han var muslim, men dock inte praktiserande.

I och med att jag inte hade någon kunskap om islam förutom den lilla kunskap jag lärt mig under religionslektionerna som jag egentligen inte kom ihåg särskilt mycket av blev jag intresserad. Från början diskuterade vi nästan bara bevis på att Gud finns och att det endast finns en Gud. Jag blev mer och mer intresserad och insåg hyfsat snabbt att det finns en Gud. Jag började även själv att läsa om islam och även om jag accepterad allt vad islam lärde ut och tyckte att det var en vacker religion var jag inte helt övertygad fram till jag såg filmen "The miracles of the Quran".

Efter jag sett filmen satt jag tyst en lång stund. Sedan blir jag utfrågad vad jag tyckte om filmen och jag kunde helt enkelt inte svara. Jag fortsatte och satt tyst. Sedan sa jag: jag kan inte säga någonting, jag har inga mot argument. Koranen kan inte vara en människas ord". Samma kväll sa jag shahada och konverterade till Islam. Nu, nästan åtta månader senare lever jag ett helt annat liv, och älskar det! Alhamdolillah att Gud vägledde mig.

Egentligen hade jag levt hela mitt 16-åriga liv i förnekelse, i en matriell värd där utseendet spelar stor roll.

Min familj och vänner har haft svårt att acceptera min nya livsstil och framför allt mitt beslut med att bära sjal, vilket lätt till att jag inte längre har kontakt med flera av dem.
Mitt tips till alla konvertiter är att ha tålamod, strunta i folks blickar eller komentarer angående din sjal och visa dem det sanna islam.

Linn
Stockholm 2008-09-04